internationellt eller globalt?

mars 8, 2011

en återkommande konversation i organisationer som engagerar sig internationellt är ” vad betyder det att vara en internationell eller global organisation?”Dessa termer används ofta omväxlande i det internationella samfundet, ytterligare ”muddying the waters”. En nyligen (ofullständig) diskussion om en listserv jag prenumererar på kring denna fråga fick mig igen att tänka på ett ämne jag har kommit tillbaka till många gånger under de senaste åren med organisationer jag har arbetat med.

jag börjar med en sammanfattning av några av de ”definitioner” och kriterier som ibland används:

International – hänvisar ofta till att engagera sig i några olika delar av världen men inte över hela världen. Även om organisationen kan bedriva verksamhet i andra länder behåller den ett stort fokus i sitt hemland. Till exempel kan en internationell organisation vara en som driver några eller flera program utanför det land eller region där organisationen har sitt huvudkontor.

om man rör sig längs ett internationaliseringsspektrum kan en organisation mer aktivt anpassa och leverera produkter och tjänster till sina medlemmar eller beståndsdelar och ha en större internationell representation i sina styrande organ (mer än bara token), när den rör sig längs spektrumet.

Global – beskriver ofta en mer holistisk eller ”gränslös” världsbild och involverar verksamhet i många olika regioner. Denna uppfattning tar ett mer holistiskt, ömsesidigt beroende och sammankopplat tillvägagångssätt. Till exempel kan en global organisation ha flera närvaro över hela världen där program, kapitel eller fältkontor arbetar samtidigt i flera länder och regioner runt om i världen och styrs av en multinationell styrelse.

även om dessa kan vara användbara som mycket grova riktlinjer, är interna diskussioner om vad dessa termer betyder för organisationen och deras verksamhet en viktig diskussion för organisationer att ha, och den tid som behövs för dessa diskussioner bör inte underskattas. Att förändra tankesätt, kulturer och verksamhet kräver en intjäning av alla viktiga intressenter. Det kan ofta ta år innan detta händer, men för de organisationer jag har arbetat med genom denna process har de funnit att det är väl värt den tid som investerats i den interna diskussionen. Här är ett exempel på hur OCLC (World ’s Libraries Connected) arbetade igenom där de ville vara som en organisation’ internationellt ’ med hjälp av en bok och internationellt engagemangsspektrum som jag satt ihop.

det är också viktigt att erkänna att inte alla organisationer som vill engagera sig internationellt, behöver verka eller bli internationella. Det finns många sätt att interagera med globala frågor, multinationella organisationer och motpartsorganisationer i andra länder utan att dramatiskt förändra din egen organisations verksamhet. Några förslag kan hittas här i den här artikeln ” är det dags för dig att gå internationellt? Även om denna artikel skrevs på 1990-talet är många av tankarna fortfarande sanna. Koppla ihop grunderna med de verktyg som sociala medier nu tillhandahåller (dvs. Twitter, Facebook, Quora, etc..) och organisationens engagemang med världen runt det kan bli så mycket lättare och fullt av produktiva interaktioner.

Kategorier: Globala Perspektiv
Taggar:

Share

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.